Det verkar vara svårt att få till ett uttalande från politiker i Sverige eller i EU som säger något till förmån för ett stopp av våldet mot civilbefolkningen i Chile.

Det är för mig en gåta hur det kan vara så enorm stor skillnad mellan hur Sverige ivrat i att fördöma Venezuelas regim, samtidigt som det som sker i Chile just nu hör vi absolut inget från Sverige. Det har på gått i över en månad, men från från landet vi bor i hör vi inte ett ljud i frågan.

Vi är inte bara några glömda medborgare som försvunnit in i den svenska myllan och blivit något annat än de vi har varit. Vi är fortfarande medvetna om vårt ursprung. Men den svenska hållningen verkar vara att inget säga, för just nu vet man inte med vem man gifter sig. Det är en mycket sårande inställning, därför att det Sverige som tog emot oss gav oss på sjuttiotalet ett hopp om demokrati och värden som vi också anammat som våra. Men dessa verkar bara gälla för våra nationella gränser, utanför dessa verkar man kunna tycka och uttrycka vad som för dagen är mainstream. Alltså inte säga något alls.

Allt detta medan på gatorna på andra sidan jordklotet lemlästas människor av hagelskott som skjuts från polisens sida och som gör ungdomar blinda för livet; allt medan barn blir arresterade och förda till polisstationer för att de deltagit i en fredlig demonstration; allt medan människor skjuts eller helt enkelt mördas under tortyr.

Jag vet om en svensk statsminister som gick ut på gatorna och tog ställning för humanismen. Han kallade dessa regeringar för: satans mördare. Han stod upp för något. Men detta verkar nu stå mils från den politiska ställningstagande som Sverige alltid gjort sig känt för och som borgat för att en, åtminstone en röst i världen stått upp för humanismen och för medmänsklighet.

Men vad hör vi idag? Tiga är guld? Är det så ni menar att det ska vara? Är det ett intressekonflikt att stå upp för de värden som vi lärt oss gäller här i Sverige, men som inte gäller för den bakgrund vi kan ha kvar i våra ådror.

Den svenska hållningen är viktig för oss som har familj och som gett våra liv till det här landet. Det är viktigt för den plikt vi har gentemot de generationer som kommer efter oss och det budskap vi vill lämna över. Det är viktigt för att vi inte lever i en isolerad bubbla eller en annan form av samhället. Det är viktigt för att omvärlden är här. Omvärlden är vi alla de som kommit från andra delar av världen.

Vi behöver känna den Svenska solidariteten som en ovillkorlig sådan, såsom vi känner för det Sverige vi lärt oss att älska och för vilket vi ger varje dag vår plikt.

Vi behöver höra att vår svenska regering ogillar de villkoren som våra bröder och systrar ställts inför av en annan regering som inte har lärt sig de värden som Sverige lärt oss. Rätten till ett värdigt liv gäller inte bara inom nationsgränser. Det är något som gäller för alla människor i alla världens hörn.

Vi vill höra ministern säga vad han känner när han, såsom vi, ser dessa fasansfulla bilder på lemlästade. Vi vill höra vår minister stå upp för den internationella solidariteten som Sverige varit representant för. Vi vill Sverige säga: Basta!

Ramón Pérez Cortés

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here